FOLKTANDVÅRDEN FIXAR TÄNDERNA!

Min erfarenhet av FOLKTANDVÅRDEN, KLOSTERGATAN i VÄXJÖ är allt annat än trevlig.

HBB som jag föredrar att kalla "min" tandläkare skulle se över mina tänder, bland annat en tandskada som jag haft som ärende hos TRYGG HANSA sedan 2004. Det skulle åtgärdas, fick jag höra, men det dröjde eftersom andra tänder skulle åtgärdas först... Tiden gick och mina besök var många. Jag blev så småningom bundis med tandläkaren och han behövde lite "privat" datorsupport så det fick han. Ibland, då jag varit där under behandling, pekade han på dörren och sedan en gest som för att tala om att jag kunde gå utan att betala. Smidigt, tänkte jag, tjänster och gentjänster...

Det upptäckte jag senare hur det låg till med den saken...då "gamla" räkningar gjorde sig påminda...Jag hade betalat, hävdade jag....men fick till svar att det var räkningar mycket längre tillbaka än så... Ok, tänkte jag. Jag bryr mig inte om att tjafsa om detta med HBB. Det värsta var att min framtand som låg som försäkringsskada hos försäkringsbolaget inte blev åtgärdad. Det enda de lyckades åstadkomma var en påbyggnad på den avbrutna gamla tanden och sedan en plasthylsa ovanpå denna fula minitand. Då plasthylsan lossnade en gång per månad så fick jag undvika att le mot folk för det såg för jävligt ut. Jag bad om att de skulle sätta dit kronan som jag blivit lovad. Men ingenting hände. Däremot drog de ut tänder i stället för att laga dem. Efteråt har jag förstått att det var 1500-2500:- billigare eftersom de tydligen inte ansåg att jag skulle kunna betala min skuld om den blev högre. Men det berättade de ej för mig.(Som arbetssökande har man ej så hög inkomst).

Nu är det 2009 och jag springer fortfarande omkring med min plasthylsa som jag sätter på då jag ska träffa folk. Hemma så går jag runt med min loja minitand. Jag har varit och hämtat kopior men fick ej ta mina originalhandlingar. Det är enligt någon knepig lag som jag inte förstår mig på. Originalhandlingar får ej lämnas ut, säger de. Nåväl, tack vare HBB så har jag bara tre månader på mig att laga min framtand. Jag har 6300:- för att hitta på något "kul" att göra med den...Det är lite smärre panik nu...men det hade inte behövt bli så här om bara tandläkaren hjälpt mig med tanden. Han hade kunnat fakturera istället som nu, kräva mig på pengarna först. Folktandvården påstår att de enbart tar emot pengar av kunden som sedan skall kräva försäkringsbolaget vid skada. Allt enligt ny tandvårdslag. Men enligt TRYGG HANSA så är det fortfarande många Tandläkare som väljer att fakturera. Så det är inte sant, med andra ord. De trodde kanske att det skulle kosta någon tusenlapp mer fast det är de själva som givit kostnadsförslag på skadan.

Tack FOLTANDVÅRDEN i VÄXJÖ för att Ni sett till att det dragits ut tänder istället för att laga så jag numer knappt har något att tugga med,att Ni satte dit en brygga för 6500 som det blev infektion under och som man fick slita dän med våld och som blev en tand kvar istället för tre som bryggan först bestod i, och tack för att jag blivit blåst på min hjälpsamhet beträffande enskild datasupport och tack för att jag nu får jaga reda på en tandläkare som är villig att med väldigt kort varsel fixa min framtand.
TACK!

ETT ÖPPET BREV TILL MIN SYSTER!


Som bror önskar jag att förståelsen fanns

Förståelsen för varandra och hur livet format oss

Vår uppväxt och vår familjs splittring

Så mycken klokhet men ändå...

...så lite förståelse och så mycket frustration

Så mycket lögner och förtal

Så mycket meningsskiljaktigheter om nästan ingenting


Denna dag gör sig Döden påmind mer än på länge

Vår far finns ej längre

Vi sörjde kanske våra hundar mer...

...men ändå...


Kan inte låta bli att tänka att hälften av det gnällande och klagande

Som spridits runt som dynga

Kunde ha varit mer än tillräckligt

Mer än nog

Men nu är det så att Du dömer mig för jag sa Dig; min SANNING

Helt plötsligt är jag förlorad och bortom all räddning, enligt Dig

Jag undrar just hur Du kom fram till att jag är...Vad?

Ditt älsklingsuttryck om folk...psykopat!.

Hur många gånger har Du inte anklagat människor

jag både känner och inte känner

för att vara psykopater

Kanske är det så att arbetar man med  människor inom detta gränsland

så kanske man ser spöken i varje vrå?!

Alla dessa tusen timmar jag suttit och pratat med Dig om Dina problem

Både hemma hos Dig över en kopp kaffe och i telefon

All denna klagan över före detta män och klagan över Dina barn

och Dina arbetskamrater och över mamma, pappa och mormor och...oj!

Jag menar inte att Du skall vara tacksam för mina råd och att jag lyssnade

Men nu, då jag sagt de obekväma sanningar Du ej ville höra, då jag tagit bladet från min mun

Då...smutskastar Du mig och säger att jag är knäpp...jag är psykopaten...hmm!

Jag har arbetat där Du arbetar, jag passade också bra in i denna miljön

Det är ju vår uppväxts förtjänst att vi intuitivt kan avläsa olika människor oavsett

Vem eller vilka de är eller hur de än mår

Så...vem är Du att ösa galla över mig...och dra ner mig i smutsen

Du som inte ens skulle gå på Din mors begravning eller vår mormors

Som sagt till Dina flickor i alla år att vår mor är DÖD för Dig

Att hon inte finns; aldrig har funnits

Men nu...

Nu är Ni ,Du och mor, är bundis som aldrig tidigare...

Kanske är det bara en miljon skäl; rent krasst pengamässigt efter att mor fått ärva tre gånger

I mina ögon är Du falsk som vatten, ej trovärdig och Din 180-graders vändning får mig att

fundera över hur Du orkar med Dig själv, att se Dig i spegeln efter all skit Du sagt och alla lögner

Hur kan Du ens tro att Du har någon stolthet kvar? Någon värdighet överhuvudtaget...?

Jag skulle vilja ha tillbaka min syster så som jag minns henne...de friska bitar som finns därinne

Men jag tror aldrig att jag får se denna systers skepnad någonsin mer...

...så jag lämnar Dig avsked och Du och vår mor får vandra sida vid sida

Ni tillsammans har redan alla ingredienser som gör kakan

Ät Ni av den men jag vill ej smaka


Jag vill leva mitt liv utan att klaga

Jag vill inte leva i sjukdomar och ur sjukdomar

Inte skylla på andra och aldrig behöva ta mitt eget ansvar till att saker blivit som de blivit

Jag tar mitt ansvar för mitt liv och hur jag är

Jag är glad för det jag har idag....


 


Relationer

Det snöar....jag vet att de finns därute...de frusna själarna. Mina tankar går till min far som dog för snart en vecka sedan.
Mycket tankar kommer upp...om och kring honom och hans turbulenta leverne. Min mor och mina syskon skymtar igenom minnesbarriären. 
Även om vår far hade begränsade möjligheter så var hans lilla uns av sundhet större än

Han  hade knappt förutsättningar att ta hand om sig själv och värre tycktes det bli; desto äldre han blev.

Min mor då?! Hur är/var det med hennes möjligheter? Visst har det funnits tid och tillfälle för henne att reparera skadan efter vår faders framfart. Men hon valde bort oss ideligen.

Nyligen, strax innan jul, fick jag; av mor, reda på att vi verkligen var oönskade telningar. Det roliga, läs tragiska, är att mamma skyllt på sönderskurna pessar och därmed också graviditet som följd. Denna gången gick hon så långt att hon skyllde på att pappa påstått att han varit steril. Det var emellertid något nytt. En nyhet för mig...

Säkert också för mina systrar om de fått reda på det. Vår mor har gjort allt en mor kan göra...för att hålla oss syskon avskilda från varandra...hon håller inne med information och manipulerar på ett slugt sätt. Om jag inte visste att det var sant så skulle jag inte tro på det...för en sekund. Men jag och mina systrar har fått så många bevis då vi pratat med varandra utan mors vetskap. Är mödrar sådana överlag? Jag tror inte att det är så... Det finns många fler bottnar och en av dessa bottnar är en falskhet utan like, en annan en näst intill sadistisk läggning där negativ energi hämtas ur de psykologiskt sadistiska inslag i form av att mentalt, känslomässigt, halshugga en...som hon sa till min ena syster: "Jag har aldrig älskat Dig" eller till mig då hon egentligen inte ville ha kontakt igen efter 11 års tystnad...det var min styvfar som ville ha kontakt med oss, påstod hon nu...strax innan jul. GOD JUL!...tänkte jag i mitt stilla sinne. "Nej, jag ville aldrig ha barn!!", kontrade mor och jag kunde nästan se hur hon snörpte med munnen där hon satt på andra sidan luren .

Är detta rätt forum för att känslomässigt "strippa" som jag gör nu...Min mellersta syster lär få reda på detta...

Samtidigt känns det konstigt att ha satt sin mamma på piedestal under halva mitt liv för att sedan få vetskap om att hon aldrig älskat mig.  Jag är inte ensam och är det någon som har kommentarer kring det här med moderskärlek eller bristen härom så berätta gärna...
Jag kommer att skriva ännu mer kring det här så...detta är bara första steget.


RSS 2.0